Evelina Åström | Leadership Mentor for Highly Sensitive Female Entrepreneurs

View Original

Dina känslor berättar något viktigt – Varför högkänslighet är din styrka

See this content in the original post

Välkommen till säsongens första avsnitt av Konfliktfrihet! Min nya podcast! I detta avsnitt pratar vi om varför känslor är så viktiga och hur din högkänslighet kan bli din största styrka. Jag delar personliga erfarenheter från barndomen, där orättvisa och starka känslor formade min väg mot att hjälpa högkänsliga kvinnor världen över. Jag belyser också hur starka känslor som ofta förminskas eller medikaliseras av samhället.


💡 Vi pratar om:

  • Hur samhället ser på känslor och varför vi ofta förminskas som "hormonella"

  • Hur du kan använda känslor som en kompass i livet för konflikthantering utan att förlora din inre frid

  • Hur du kan omvandla din högkänslighet till en styrka i både privata och professionella konflikter.

I vårt segment "Är det bara jag?" delar vi också ett lyssnarbidrag från sociala medier där känslouttryck och ton ifrågasätts. Vi analyserar hur du kan bemöta sådana situationer med empati och förståelse.


TÄVLING:
Vinn ett gåvobox från Svanfeldts Coffee! Allt du behöver göra är att:

  1. Skriv en recension av podden där du lyssnar på poddar.

  2. Ta en skärmdump av recensionen och dela i ett inlägg på Instagram eller Facebook och tagga mig med hashtaggen #konfliktfrihet.

I säsongens sista avsnitt lottar jag fram en vinnare som kontaktas via DM där du delade skärmdumpen. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Lycka till! ☕✨



Transcript:
Alltså det här liknar ju nästan hysteridiagnosen som fanns för typ hundra år sedan. En medikalisering av kvinnor som är i kontakt med sina hjärtan och säger ifrån när något är fel.

Varmt välkommen till Konfliktfrihet, en podcast för högkänsliga kvinnor med stora hjärtan som vill blomströja skillnad Utan att konflikten stoppar dig från att följa ditt hjärta och nå framgång. Jag heter Evelina Åström och är tidigare krater- och socionom som numera är internationell författare och traumamedveten ledarskapsmentor.

I den här podden får du inspirerande samtal, tips och verktyg för att omfamna din högkänslighet och lösa konflikter på ett sätt som både känns bra i ditt hjärta och behåller lugnet i din kropp. Är du redo att upptäcka hur du kan bli konfliktfri? För nu kör vi! Hej och välkomna till poddens allra första avsnitt.

Avsnitt ett på säsong ett. Alltså nu är vi igång. Det här känns ju helt fantastiskt. Idag är det fredag och jag sitter här med min lilla kaffekopp. Och kaffet jag dricker idag är från den här säsongens sponsor Svanfeldts coffee. De skänker 10 kronor per sålt kilo kaffe och te till hjärnfonden.

Och hörni, hur bra är inte det? Det behövs verkligen. Och dessutom sponsrar de första säsongen med en provbox av deras goda kaffe som jag kommer att lotta ut till en av er lyssnare sista avsnittet denna säsong Och för att vara med i utlottningen och ha chans att bli den lyckliga vinnaren behöver du skriva en recension av konfliktfrihet där du lyssnar på poddar och berätta varför du gillar att lyssna på podden. Ta sedan en skärmdump av recensionen och tagga #konfliktfrihet på Instagram eller Facebook, vinnaren blir kontaktad där på DM.

Och jag vill gärna veta vad du dricker på. Är du en kaffe eller te-älskare? Eller lyssnar du medan du kör bil eller åker kollektivt? Dela gärna en bild på sociala medier under #konfliktfrihet Och är du den som sitter och lyssnar på det här på fredag förmiddag till fredagsfikat så använd #konfliktfrittfredagsfika.

Men hörni, idag tänkte jag prata om varför jag startade den här podden och vad som driver mig bakom det här. Jag själv har ju en väldigt lång historia av mycket konflikter i mitt liv och som vuxen insåg jag att det enda jag ville ha egentligen det var ett mer konfliktfritt och lugnt liv. Med snälla och omtänksamma människor runt omkring mig liksom.

Ska det vara så svårt, eller hur? Och jag hamnar i den här känslan som nog många högkänsliga kan känna igen sig i, alltså att man tänker typ: ‘Men jag är ju så snäll, varför kan ingen börja möta mig med lika mycket omtanke?' Varför får jag stå ut med så mycket konfrontativa människor? Och jag har ju alltid varit en sån som har drivits av rättvisa och verkligen velat ta strid för det när jag har sett hur makt utnyttjas på bekostnad av andras välmående.

Och det här var ju som en stark drivkraft i varför jag också valde att utbilda mig till socionom och jobba som kurator. Det är för att jag vill förändra det här. Jag tycker inte att det är okej när det sker på andras bekostnad. Och... Nyfikenheten kring varför konflikter uppstår var också en väldigt stark drivkraft till varför jag bland annat utbildade mig till socionom.

Jag ville förstå vad som ligger till grund till att människor kan bete sig konfrontativt, aggressivt eller manipulativt och så vidare. Och tagit den här rollen i att stå upp ensam mot ganska starka röster Det har ju inte alltid varit så himla kul men jag har bara känt att jag behöver ta den rollen och lite har det väl att göra med att jag är högkänslig, eller lite, det har väldigt mycket att göra med att jag är högkänslig och känner mig väldigt medveten om vad som för sig går egentligen bakom människors beteenden som skadar andra människor.

Jag skulle säga att allt började redan i ung ålder när jag som barn såg orättvisor i vår familj och kände ett starkt behov av att säga ifrån för att skapa mer frihet både för mig själv och mina yngre syskon.

Vi är envisa i min släkt och mig kan man inte kontrollera. Och som straff för det fick jag bära skulden för konflikterna och splittringen i familjen. Som om det vore mitt fel och det här gjorde riktigt ont i mig som barn. Och jag minns att den här tiden, den präglades av väldigt mycket ilska i mig. Att jag var väldigt arg och det var ingen bekväm känsla om jag säger så.

Jag kände en ensamhet och stark maktlöshet i den kontroll som fanns omkring mig. Jag minns att jag också var väldigt mycket ledsen. Alltså jag minns att jag nästan störde mig på mig själv. För hur lätt jag kunde gråta i skolan och försökte gömma det där för att det kändes så pinsamt att tårarna kunde rinna liksom för ingenting.

Men som kurator kan jag ju titta tillbaka på mitt yngre jag och jag vill verkligen påtala vikten av att bakom alla känslor som vi bär, bakom alla känslor som våra barn bär så finns det någonting. Alltså det finns en orsak till våra känslor och det hävdar jag starkt. Det här är en av anledningarna till varför jag driver konfliktfrihet och mitt företag idag för jag tycker att vi behöver bli medvetna om vad alla de här känslorna står för — för de kommer inte av ingenting.

Istället för att stötta mig, lyssna på mig och verkligen se mina upplevelser som viktiga valde man att förklara mitt beteende som något hormonellt som om det bara var för tidig pubertet Alltså att det var tonårsbeteende och hormoner som orsakade det hos mig alldeles för tidigt Alltså är det inte typiskt att när kvinnors känslor och liv protesterar mot något som är fel så skyller omvärlden på hormoner?

Och vad tror ni den här historien slutade med? Den här historien den slutade med att sjukvården började ge mig sprutor för att lugna ner min pubertet och mitt beteende. Och jag har ingen aning om det finns någon verklighet egentligen i att jag hade för tidig pubertet man försökte ju hela tiden liksom konstatera var jag var i puberteten på något vis genom olika kontroller men jag måste säga att som vuxen så känner jag mig lite tveksam till om det verkligen var det riktiga bekymret så att säga jag vet ju att jag hade andra orsaker till varför jag var arg och ledsen under den här perioden i mitt liv och och Och effekten som det här fick var ju, det kändes ju bra för att åtminstone slapp jag bära skulden för konflikterna och splittringen i familjen.

Och istället skylldes det hela på mina hormoner. Och jag fick liksom mer egentid med min mamma där jag fick vara i fokus och där jag fick bli sedd – Vilket var något jag hade längtat efter, jag saknade att bli sedd i allt det jag var i. Så det gav ändå någon positiv effekt men alltså kan ni se hur sjukt det här är alltså än idag försöker vårt samhälle tysta flickor och kvinnor som är i kontakt med sina hjärtan och som ser sanningen för vad den är att ge sprutor till flickor med mycket känslor alltså det här liknar ju nästan hysteridiagnosen som fanns för typ hundra år sedan en medikalisering av kvinnor som är i kontakt med sina hjärtan och säger ifrån när något är fel elever och personer Alltså det är helt sjukt och jag vill ändå hävda att pågår än idag att vi fortfarande ser på det som om det är vi det är fel på.

Vi som är känsliga. Som att det är våran kropp, våran personlighet det är fel på. Men alltså det här är ju vår råstyrka, brudar. Alltså vi kan vara rebeller som skapar skillnad här i världen men vi behöver helt enkelt titta på vårt känsloliv på ett helt annat sätt. Och vi måste bryta de här normerna om att våra känslor på något sätt är vår svaghet.

Det var en person till mig som sa för ett tag sedan att högkänsliga kvinnor behöver lära sig att leva med att det är konflikter runt omkring dem som att det är högkänsliga som det är fel på. Alltså att konflikter är normen vi inte kan vara utan. Men hallå, det är väl snarare motsatsen. Det är ju konflikter som är bekymret som vi behöver förändra här i världen.

Inte högkänslighet och jag blir så jäkla upprörd när folk tittar på högkänslighet som om det vore en diagnos, att vi typ har ett bekymmer med oss själva att det liksom är en svaghet en sak som på något sätt är väldigt fel i det samhället, att vi skulle vara så känsliga den här podden skulle liksom leverera ett motstånd kring allt det här så att vi får bli stärkta och lyfta i att vår känslighet, det är en styrka. En motkraft mot det konfliktfyllda värld som vi har idag.

Som barn Upplevde jag att mina känslor ofta blev ifrågasatta. Att få sina känslor ifrågasatta och förvrängda gjorde att jag började tvivla på vad det var jag kände och var med om. Och är det något jag har lärt mig genom livet så är det att ifrågasättandet av människors känslor rubbar deras yttersta försvar mot konflikter.

Det här ledde till att jag drabbades av fler och fler konflikter i mitt liv och utsattes för trauman. Vad som borde ha varit en gåva förvandlades till en börda. Och vad jag ser när jag träffar högkänsliga kvinnor och klienter, det är att vi högkänsliga är ofta frånkopplade från våra hjärtan på grund av sådana här liknande upplevelser På grund av samhällets normer där känslighet ska ifrågasättas.

Men du som högkänslig, du behöver dina känslor lika mycket som en fisk behöver vatten för att överleva. Det är livsnödvändigt för din existens och gör det möjligt för dig att navigera genom forskarna till lugnet som väntar längre fram. Det är därför jag hävdar att vi högkänsliga är de som ska leda världen till konfliktfrihet, för vi har kartan.

Hej Evelina här. Jag vill bara snabbt pausa avsnittet för att berätta om mitt fantastiska community där likasinnade högkänsliga kvinnor som du samlas för att stötta varandra i Trygg Space och diskuterar veckans avsnitt tillsammans med mig. Om du föredrar att jobba enskilt med mig som coach och mentor så kan du hitta hur du jobbar med mig på evelinahavström.com slash podcast.

Där kan du också läsa mer om community. Länk finns i show notes. Nu tillbaka till avsnittet Det är dags för vår mysiga stund. Är det bara jag? Välkomna till Är det bara jag? Ett segment i konfliktfrihet där vi lyfter fram vad som egentligen händer i de konflikter och konfrontationer som du möter så att du kan känna dig mindre ensam och finna klarhet i hur du kan lösa konflikterna.

Och idag så fick vi in ett inlägg som någon har sett på Facebook. Ett publikt inlägg som den här personen upplevde väldigt aggressivt och jag tänkte att jag ska analysera det idag på det här segmentet. Är det bara jag? För hon undrar ju såklart, är det bara jag som upplever att det här är aggressivt i tonen?

Och jag tänkte att jag ska summera lite snabbt vad det här inlägget är för något. Det är alltså en internationell företagscoach som går ut på sociala media med en reel. Där hon kritiserar en, vad ska vi kalla henne kund som har helt enkelt hoppat på en gratis prova på på ett medlemskap och det är en vecka.

Men efter några dagar så skriver den här personen till kundtjänst och frågar när tar den här gratisperioden slut? Jag vill att mitt medlemskap avslutas innan, för jag har inte råd just nu att hoppa på medlemskapet. Det som då händer det är att coachen och hennes team väljer att avsluta direkt den här personens medlemskap.

Och troligen skulle jag gissa att de inte riktigt kommunicerar det här på ett bra sätt. Men hon har anvisat att det ju ändå finns någonstans i terms and conditions så den här personen borde veta att det är så det funkar. Hör man av sig så stängs man av på en gång, inte när perioden är slut. Hon menar ju på att hon har gjort det hon ska och att därför ska hon inte känna dåligt samvete eller så.

Och det kan förvisso vara sant, men någonting gör ju henne så pass i försvar att hon går ut på sociala medier kring det här. Så någonstans så tror jag att hon ändå svajar lite i sin känsla av att hon har gjort 100% rätt va. Och tittar man då på den här personen den som jag kallar kund även om den inte har betalat något.

Kunden har ju som hört av sig varit väldigt orolig över sin ekonomi så den har ju haft ganska mycket rädslor kring sin situation. Och väl att förebygga det genom att ha kommunikation med kundtjänsten. Det vanliga brukar ju vara att man ändå får ha sin hela period gratis och man ser till att avsluta i tid.

Hon var ju osäker när perioden inte skulle ta slut så hon ville verkligen kontrollera det. Enligt den här inlägget ska då den här kunden ha mejlat väldigt anklagande mejl till kundtjänsten När hon plötsligt såg att hennes medlemskap var avbrutet. Och i det här sammanhanget så kan ju jag se att coachingföretaget skulle ha mött den här kunden och kompromissat.

Alltså visat empati liksom. Det här är en person som är lite orolig, har inte råd just nu men det betyder ju inte att den här personen inte kan bli kund senare. Utan det här är ju en människa som faktiskt på riktigt ser värde i det här medlemskapet som är intresserad och vill göra rätt. I mitt perspektiv så tycker jag att det är väldigt viktigt som kundtjänst att visa att vi förstår din situation, det låter tufft och antingen informera att det slutar om tre dagar Du måste säga upp senast den här dagen för att det ska avslutas i tid och så vidare.

Alternativt säga det att vi ordnar så att det avslutas i tid. Njut av gratis dagarna. På så sätt hade man ju byggt förtroende hos den här kunden. Att den här kunden kände sig sedd och väl omhändertagen av företaget. Ibland så brukar jag titta på sådana här människor som att de testar lite ens hur trygg...

Hur människa är man egentligen? Eller hur tryggt företag är det här att jobba med? Alltså kan jag vara en jobbig kund och ändå bli väl behandlad? För det säger någonting om att det går lite på det här företaget, det går att lita på den här coachen och så vidare. Så jag brukar tänka att sådana här människor kan ses lite som ett ilsket barn som testar föräldrars gränser liksom.

Det är ju för att de har en viss trygghet och ett visst förtroende redan för i det här fallet då det här företaget. De prövar och då är det ju perfekt om man kan möta upp det på ett fint sätt så att de bygger ännu mer förtroende och framöver blir en kund. Det som nu händer gör ju kanske att den här personen tappar förtroendet. Och inte minst för att man sen också väljer att gå ut publikt och anklaga den här människan för att vara en svår människa man inte vill ha i sitt företag eller man inte vill ha som kund.

Och hon får ju hejarop i det här inlägget. Det är ju jättemånga som skriver, “we don't want her”. Alltså sådär. Den här coachen går ju ut i inlägget och anklagar folk för att vilja snylta på gratis och sen blir arga för att de inte får gratismaterial och gratiserbjudanden än. Men faktum är ju att hon har erbjudit det och det här bottnar ju troligtvis på en rädsla för att inte få betalande kunder, hon känner sig väldigt upprörd helt enkelt och vill försvara sitt agerande och det finns någon slags trend online just nu också bland företagare online att man ska sätta så extremt hårda gränser att det är liksom macho lite coolt lite såhär, jag minns sand jobbar inte med vilken kund som helst du ska förtjäna din plats hos mig och att bli avvisad är bland de värsta känslorna alltså det kan trigga enormt mycket hos människor alltså man måste tassa på tå för att man kan bli avvisad det är en stress som inte är bra för dig Och den vill vi inte att våra kunder till exempel ska ha, den vill vi inte att våra föräldrar ska känna eller våra barn ska känna eller att våra vänner ska känna, vi vill ju att människor runt omkring oss ska känna sig trygg och inkluderade och känna att de är en del av vår gemenskap, eller hur?

Så det som jag tror händer när de då tar bort henne från den här medlemssidan, det är ju att hon... Hon känner sig övergiven, hon känner sig avvisad. Två extremt starka svåra känslor hos människor att behöva uppleva och känna. 

Så vad sker av en sån här situation när man hanterar det på det här sättet?

Som jag var inne på så tror jag att en hel del människor kan känna att det här är en aggressiv ton. Det är lite otäckt att man inte kan klaga utan att bli liksom outad utåt på sociala medier. Så hur stannar man i hjärtat när man är med om sånt här och som observatör av ett sånt här inlägg så tycker jag att det är viktigt att dels fundera på är det här en människa som till exempel kan ha aggressiva toner ibland i sina inlägg.

Har det hänt en gång kan det hända en annan gång. Och hur mår du av att ha det i ditt sociala medieflöde? För att vi som högt känsliga vill läsa in känslorna som finns i de här inläggen både av den som har skrivit men också alla kommentarer Och ett sånt här typ av inlägg där kan ju vi gå in och nästan känna det som att den är arg på oss.

Man kan gå därifrån efter att ha läst ett sånt här inlägg och nästan känna att ens nervsystem blir ganska triggat av att se någon vara så arg på någon annan på sociala medier till exempel. Eller se någon vara så anklagande mot någon. Så man känner av att någonting inte är helt okej här. Och därför tycker jag att du ska ta en funderare på vad du har i ditt sociala medieflöde.

Och tillåta dig själv att helt enkelt avfölja människor som du ser kan ha den här typen av aggressiva ton. Och sen kan vi självklart också gå in i samtalet på sociala medier. Vi kan liksom kommentera och försöka nyansera bilden lite kanske. Hjälpa dem att se den andras perspektiv eller försöka byta fokus så att det blir mer positivt och att energin förändras i den här tråden.

Men generellt så skulle jag nog ändå rekommendera- att istället försöka sålla och välja vad du har i ditt liv- och ditt sociala medieflöde och vad du lägger energi på. När det kommer till företagaren, coachen- Och istället för att gå ut liksom publikt om det här så tycker jag att antingen så gör man det inte och håller det helt internt liksom eller så går man ut publikt och berättar om hur man faktiskt visar hänsyn till kunder Man kan gå ut och berätta att man verkligen värnar dem- att ens kunder ska få känna sig väl bemötta- och kan ge något exempel eller så.

Alltså använda det, för det är en väldig styrka- när människor ser att du går och litar på- så vill jag lägga till att som företagare måste man komma ihåg att man sitter på en väldig makt Den är inte jämlik med våra kunder. Och när man sitter i en maktsituation- Då behöver vi vara mjuka. Vi behöver använda vår makt med kärlek.

Och väldigt viktigt att man som den som sitter på makt. Att man vågar ta emot till exempel klagomål, kritik och så vidare. Med perspektivet att du har väldigt mycket makt i dina händer. Och hur viktigt det då är att stanna i sitt hjärta. Hur kan du bemöta människan som är upprörd med kärlek och omsorg över relationen till den personen?

Om du har en fråga som du önskar att jag tar upp i det här segmentet så har du möjlighet att skicka in det genom länken i show notes. Och vill ni veta en spännande grej Jag har en liten överraskning till er. Jag har bjudit in min pappa för ett samtal i säsongens finalavsnitt. För att prata om vad som har gjort att vi idag har en bra relation.

För jag tog total distans till min pappa som ung och som barn. Och så förblev det egentligen fram till för några år sedan bara. Allt förändrades och jag fick helt plötsligt en stöttande pappa, något som jag aldrig trodde att jag skulle få i mitt liv. Det här är något vi två aldrig har pratat om, det har bara fått ske över tid.

Så det ska bli superspännande att höra vad han tror har orsakat att vår relation har skiftat till att bli mer konfliktfri. Jag kommer också berätta vad jag har gjort för aktiva saker för att skapa den här relationen med min pappa. Så det hoppas jag att ni vill lyssna på också. Det kommer bli yberspännande!

Så vad tog vi med oss från idag då i det här avsnittet. Jo, att känslor är viktiga och de ska tas på allvar. Och behöver du hjälp att förstå dina känslor så har jag möjlighet att ta emot enskilda klienter just nu. Så våga skicka iväg ett DM till mig eller mejla mig. Jag finns här för att stötta dig till ett konfliktfritt liv.

Och nästa avsnitt släpps om en vecka. Klockan 9.30, lagom till fredagsfikat. Jag önskar dig en fin helg och vi ses. Tack så jättemycket för att du lyssnade på Konfliktfrihet. Om du tyckte det här var givande, glöm inte att prenumerera, följa eller gilla där du lyssnar på poddar. Och kom ihåg det här är inte bara en podcast.

Det här är ett community för likasinnade kvinnor. För ingen ska behöva hantera konfrontation helt ensam. Så dela gärna avsnittet med en vän och vill du veta mer om vårt community och hur du kan jobba med mig som coach och mentor, kika in på evelinaastrom.com/podcast. Vi ses!